PRODUKTER | PRODUKTER – YBG

3. PRODUKTER

När man ska bygga med gipsbaserade skivor är det bra att känna till de specifika egenskaper som gör skivorna till ett bra byggmaterial. Utvecklingen på området har medfört att det finns anpassade skruvar för olika skivor och reglar. Även lim, spackel, skarvremsor och färger har utvecklats.

Syfte: Du som arbetar med alla dessa produkter ska vinna på att förstå fördelarna samt lättare kunna välja rätt.

3.1 Skivorna

Det finns i huvudsak 2 olika skivtyper, Kartongklädda gipsskivor och Fibergipsskivor. Respektive tillverkare har utförlig fakta om sin tillverkning, här får du de viktigaste skillnaderna.

3.1.1 Kartongklädda gipsskivor GIPS

En kartongklädd gipsskiva består av en kartongomsluten gipskärna. Långkanterna är försänkta och kartongklädda. Kortkanterna är raka och sågade. Det finns specialskivor där även kortkanterna är försänkta.

Kartongen tillverkas av returpapper. Framsidan har sin huvudsakliga styrka i skivans längdriktning medan baksidans styrka ligger tvärs skivans längdriktning. Eftersom kartongen innehåller returpappersfibrer garanteras ej en enhetlig färg på ytskiktet. Inte heller att ytan på kartongen är helt jämnt sugande. Även fördelningen mellan korta och långa fibrer kan ge varierande fiberresning på ytan.

Gipskärnan består till största delen av gips som blandats med vatten och får stelna mellan kartongskikten. Skivorna tillverkas på ett transportband och grovkapas före ingången till torken, där överskottsvatten torkas bort.
Tillsatsmedel är stärkelse för att limma kartongen mot gipskärnan och luftporbildande medel för att göra skivan lättare.

YBGs rekommendation är att den försänkta långkanten bör vara minst 1 mm djup vid skivans kant och 45 mm bred (dvs. 90 mm vid skarv av två skivor). En kartongklädd skiva med fasad långkant är maskinfasad 3 mm i 45 graders vinkel.

3.1.2 Fibergipsskivor FIBER

Fibergipsskivan består av gips, blandat med fiberarmering och vatten. Skivan görs av en blandning av kalcinerad gips samt fibrer som blandas med vatten och under högt tryck pressas ihop så att luft och överskottsvatten avgår ur gipsblandningen.

Fibrerna består av cellulosa/pappers- eller glasfiber. Organiska eller oorganiska fibrer. Varje fiber är omsluten av gips och ligger i alla riktningar för att ge skivorna dess styrka. Fibergipsskivor tillverkas med raka kanter och även med försänkta kanter på två eller alla fyra sidor.
Skivor tillverkas enligt SS-EN 15283-1 eller SS-EN15283-2

3.1.3 Mått på skivor GIPS/FIBER

Gipsskivor finns i bredder från 600 mm till 1200 mm och i längder från 1200 mm till 3600 mm.

Fibergipsskivor finns i bredder från 600 mm till 1200 mm och i längder från 1200 mm till 3000 mm.

Speciallängder enligt respektive tillverkares anvisningar

3.2 Reglar

Reglar kan vara av stål eller trä i dimension från 45 mm och uppåt. Stålreglarna kan ge en mer fjädrande vägg än vad träreglarna gör, särskilt vid tunna väggkonstruktioner eller vid en enkelsidig beklädnad.

3.2.1 Stålreglar tjocklek GIPS/FIBER

Stålreglar tillverkas i rullformningsverktyg och skall för innerväggar ha en godstjocklek på minst

0,46 mm (± 10%) för gipsskivor

0,56 mm för fibergipsskivor

Vid montage av skivor rekommenderar YBG skruv för att nå bästa slutresultat. I vissa fall kan en kombination med limning mot reglar vara bättre.
Fibergips kan även skjutas fast med klammer på träregelstomme och vid skarvning av fibergipsskivor med raka kanter används ett speciallim.

3.3 Infästning

Vid montage av skivor rekommenderar YBG skruv för att nå bästa slutresultat. I vissa fall kan en kombination med limning mot reglar vara bättre.
Fibergips kan även skjutas fast med klammer på träregelstomme och vid skarvning av fibergipsskivor med raka kanter används ett speciallim.

3.3.1 Skruvtyper

Idag finns anpassade skruvar för olika typer av skivor. Det är viktigt att välja rätt skruv för ändamålet. Både skiva, skivtjocklek, träreglar eller om det är stålreglar, även dess godstjocklek, är viktigt att känna till.
Anpassa val av skruv till respektive skiva som ska monteras.
Mer info. hos skruv- och skivtillverkarna.

Generellt kan nämnas följande:

Gipskartongskivor på träregel = Grovgängad skruv
Gipskartongskivor på stålregel = Fingängad skruv

Fibergipsskivor på stål- eller träregel = Hårdgipsskruv

3.3.2 Klamring

Klamring kan endast användas på träregel.

3.3.3 Limning

För att göra montaget mer ergonomiskt och effektivt finns system för limmontage av gipsskivor på stålreglar. Det innebär praktiskt att limsträngar läggs på reglarna och sedan kan gipsskivorna monteras med ett reducerat antal skruvar.
Limsystemleverantörens anvisningar ska följas noggrant.

3.3.3.1 Vid ej understödd skarv av fibergips FIBER

Fibergipsskivor med raka kanter ska limmas ihop med varandra med ett speciallim.

3.4 Spackel

Spackel är en färskvara, såväl färdigblandat som pulver. Det har därför en begränsad hållbarhet och ofta ett ”Bäst före datum” som anges på förpackningen och det gäller oöppnad förpackning. Spackel ska vara CE-märkt.

Öppnad förpackning bör förslutas väl.

Pulver bör förvaras torrt. Spackel ska förvaras svalt men frostfritt och skyddas mot solljus.

3.4.1 Färdigblandat spackel

Det finns både fin-, medium- och grovgraderade spackel. De är alla lufttorkande och färdiga att användas direkt ur förpackningen, så kallade ready-mix produkter.

För montering av skarvremsa används ett skarvspackel, som har lämpliga egenskaper för just inklistring av skarvremsan.

För skarvspacklingens 2:a och 3:e skikt rekommenderas medium- alternativt fingraderat spackel.
Dessa spackel är även lämpliga för bredspackling.

3.4.2 Pulverprodukter

Pulverspackel är gips- och/eller cementbaserat och är härdande och blandas, strax före användning, med vatten. Användningsområdet är reparation av skador, utfyllnad av hål, iläggning av skarvremsa, sprickor samt skarv- och bredspackling.

3.5 Skarvremsa

Vid skarvspackling på gipsskivor ska skarvremsa användas. Remsans bredd är 50 mm och den kan vara perforerad. Det främsta syftet är att armera spackelfogen med avseende på brott-styrka och dimensions-stabilitet.

Vid ett dragtest ska remsans vidhäftning mot underlaget vara så stark att remsan delaminerar.

Observera att remsan har olika sidor, en fram- och en baksida och det är rullens utsida som ska monteras mot väggen.

Raka fibergipsskarvar som har limmats
behöver inte skarvremsa.
På fibergips med spackelkant används skarvremsa.

3.5.1 Pappersremsa

Till gipsskivor med ytskikt av kartong ska en godkänd skarvremsa användas
enligt SS-EN-13963

Till fibergipsskivor med spackelkant ska en godkänd skarvremsa användas
enligt SS-EN-13963

3.5.2 Hörn- vägg- och takvinkelskydd

Det finns olika hörnprofiler av metall eller plast.

Tänk på att använda rätt spackel till valt skydd.

3.6 Färg

Valet av färgkvalitet avgör ytans slutresultat. Beroende på färgkvalitet och appliceringsverktyg kommer glans och struktur på den målade ytan att variera.
Det åligger beställaren att specificera färgkvalitet samt erforderligt antal färdigstrykningar.

Ett färgsystem består normalt av grundfärg och toppfärg där grundfärgens tekniska egenskaper samverkar med den efterföljande toppfärgen för optimalt resultat.

En grundfärg ska alltid användas om inget annat anges. Grundfärgen jämnar ut skillnaden på insugning och ytstruktur mellan gipsskivan och det spacklade området.

Toppfärgens uppgift är inte bara att ge det slutgiltiga utseendet till den behandlade ytan utan även ge rätt skydd mot omgivningen.

Olika typer av färger har olika tålighet mot t.ex. vatten, rengöring och nötning. Generellt ger högre glans en tåligare yta.

Vidare kräver olika kulörer olika antal strykningar för att nå full täckning och det är inte alltid att två strykningar räcker.

3.7 Tapeter

Det finns ett stort antal tapeter och här tar vi endast upp några grundläggande skillnader.

Pappersburna tapeter har en baksida av papper som sväller av limmet, därför måste tapeten få ligga och svälla en stund, efter att limmet applicerats, innan den hängs på väggen. För att undvika blåsor på tapeten.

Non-wovenburna tapeter sväller inte, därför kan limmet rollas på väggen och tapeten monteras direkt.

3.7.1 Papperstapeter

Förutom vanliga släta tapeter, enfärgade eller med mönster, finns även så kallade byggräng och strukturtapeter.

3.7.2 Vinyltapeter

Vinyltapeter består av en bärare av papper och ett kraftigt ytskikt av plast, vanligen PVC. Ytan gör tapeten tålig och tvättbar men observera att vinyltapeter inte får sättas upp i våtutrymmen.

3.7.3 Textil- och fibertapeter

Textiltapeter består för det mesta av en bärare av papper där lin och/eller konstfibertrådar limmats upp med täta eller glesa mellanrum.

Följ alltid tapettillverkarens anvisningar.

3.8 Verktyg

Alla känner till sina egna och de vanligaste verktygen. Därför tar vi här endast upp de få hjälpmedel som vi tror behöver informeras mer om.

3.8.1 Handverktyg

Fashyvel är en bra investering för varje gipsmontör.

3.8.2 Mätverktyg

För att snabbt kontrollera olika toleranser och därmed säkerställa det blivande resultatet finns några enkla men bra hjälpmedel.

YBG-Tolken gör det enkelt att kontrollera att fogsprång, springor, fasning och försänkningen är inom toleranserna samt att skruvdjupet är mellan 0,5 och 1 mm.

Med en Våtfilmskam kan du lätt kontrollera det exakta skiktet av spackel och färg som applicerats.

Luftfuktighetsmätare för att vara säker på att du arbetar under godkända och bra klimatförhållanden.

IR-termometer eller en s.k. yt-temperaturmätare är väldigt användbart och nästan oumbärligt under den kallare årstiden.

Fuktmätare för trä och skivmaterial.

Lättare att dokumentera klimatförhållandena.

AllEscortAllEscortAllEscort