PROJEKTERING | PROJEKTERING – YBG

4. PROJEKTERING

Projektering är omfattande och i detta kapitel fokuserar vi på viktiga moment för just gipsbaserade skivor. Du som jobbar med byggbeskrivningar får här råd för att uppnå rätt kvalitetsnivå på innerväggar och tak.

Att arbeta utifrån en tydlig beskrivning ger ofta ett bättre, och i slutändan, ett billigare resultat.

I vissa fall innebär YBG:s beskrivningar en skärpning jämfört med både RA Hus och AMA Hus.

4.1 YBG använder Q-Klassificering

För att enklare uttrycka vilken kvalitetsnivå som önskas. Önskad kvalitetsklass behöver anges för både stommens konstruktion, utförande och ytbehandlingen.

Qv anges för innerväggar och det finns 4 klasser, Qv4 till 1, där 4 står för högsta kvalitet.

Qt anges för innertak och här finns endast 2 klasser, Qt4 och 3, där 4 är högsta kvalitet.

Fullständig beskrivning av Q-klasserna i kap. 9.

4.2 Byggnation

För olika utrymmen krävs olika stabilitet i konstruktionen. Du som gör byggbeskrivningen måste alltså känna till skillnaderna för de Q-klasser som du föreskriver.

4.2.1 Stabila väggar

Grunden för att uppnå de olika kvalitetsklasserna är hur stabil konstruktionen är. En vägg med 70 mm stomme och två gipsskivor på vardera sidan blir naturligtvis stabilare än motsvarande vägg med en gipsskiva på vardera sidan. Detta utgör förutsättningen för att uppnå högsta kvalitets-klass, Qv4.
Ju högre kvalitetsklass man eftersträvar desto större krav på konstruktionen ställs (se alla Q-klasser i kap. 9).

4.2.2 Träskivor i väggar som inre lag

Acklimatisering av träskivor

Träskivor påverkas av varierande luftfuktighet och därför är det viktigt att träskivor acklimatiseras innan de monteras. På grund av mängden olika träskivor med varierande egenskaper på marknaden ska i första hand information om acklimatiseringen inhämtas från leverantören. Detta är extra viktig när skillnaden mellan luftfuktigheten inomhus och utomhus är stor. Skivorna ska under acklimatiseringen förvaras i den miljö och under samma förutsättningar i både monteringsskedet och bruksskedet. Emballage ska avlägsnas under acklimatiseringen.

Qv4 med träskivor mellan reglarna
Träskivorna ska monteras med kortlingsbeslag mellan reglarna i väggstommen. Infästningen av gipsskivorna ska endast göras i reglarna.
Med denna typ av montering och två gipsskivor på vardera sida kan Qv4 uppnås.

Qv3 med träskivor på reglarna
De träbaserade skivorna ska monteras på reglarna med ett rörelseavstånd på 5 mm från varandra, om inte leverantörens anvisningar beskriver annat.
Skarvarna ska förskjutas ett regelfack i förhållande till motsatt sida och lager.

4.2.3 Fibergips som stabilt underlag FIBER

Genom att välja fibergips eller hårda gipsskivor erhålls en högre infästningsstyrka som gör det möjligt att få en väggkonstruktion som klarar infästningar direkt i skivorna utan en träbaserad skiva som inre skivlag.
Maximal belastning för skivorna kan hämtas från resp. skivleverantörs anvisningar.

4.2.4 Fibergipskanter som måste limmas FIBER

Ej understödda skarvar av fibergips kräver speciallim då skarvarna ska limmas ihop med varandra för godkänd stabilitet.
Följ skivleverantörens anvisningar för val av lim.

4.2.5 Skarvar som måste handfasas

I tak samt höga väggkonstruktioner över 3 meter mm. där skivor saknar försänkta kanter, ska det tydligt framgå i byggbeskrivningen att handfasning av dessa skivkanter ska göras innan skivan monteras.

4.2.6 Långa väggar

Vid riktigt långa väggar kan det behövas dilatationsfog, så kallad rörelsefog.

4.2.6.1 Hela skivor på innerväggar

Gipsbaserade skivor ska i yttre laget monteras oskarvade mellan golv och tak där höjden understiger 3,0 m.

4.2.7 Innertak

Vid extra höga krav på ytjämnhet som t.ex. släpljusytor behövs alltid Qt4, där toleransen för fogsprång är max 0,8 mm.
Kortkantsskarvar ska vara vinkelrätt mot infallande ljus. Skivor med rak kant får ej monteras mot skivor med försänkt kant. Använd om möjligt skivor med försänkt kortkant.

4.2.7.1 Krav på bärighet i innertak

Anpassa konstruktionen för de planerade installationerna.

4.3 Spackling och målning

Det svåra ligger i att anpassa målningsbeskrivningen enligt de önskemål som beställaren har på slutresultatet. Att infria förväntningarna. Ett förslag är att upprätta referens-ytor?

En skarvspacklad gipsvägg / tak blir sällan helt slät och ger heller inte ett perfekt resultat, detta eftersom spackel och gipsskiva har olika absorptionsförmåga vilket i vissa fall kan innebära blanka eller matta skarvar i släpljus.

Säkerställ att väggtyp och målningsbehandling hänger ihop, en vägg som är byggd enligt Qv3 kan aldrig uppnå Qv4, oavsett målningsbeskrivning.
Om man t.ex. vid Qv3 vill använda mörka kulörer och höga glanstal är risken för synliga skarvar stor.

4.3.1 Ange Q-klass och ev. slutbehandling

Q-klass beskriver exakt målningsförfarande.
Vid val av kraftiga kulörer samt höga glanstal kan du behöva föreskriva ytterligare färgskikt med toppfärgen som slutbehandling. Q-klasserna beskrivs i kap. 9

4.3.2 Ange kvalitetsklass och glans

Vid projektering är det viktigt att tänka på vad ytorna ska klara. Vilken kvalitet behövs?
Ljus, nyanser, tvättbarhet, slitstyrka mm. bör analyseras.

Väggar som har målats med brutna kulörer kommer vid bättring i framtiden behöva målas från hörn till hörn.

Vid val av glans bör man ta hänsyn till både slitage och tvättbarhet innan val av estetik, då exempelvis en matt färg poleras upp av nötning och vid höga glanstal fordras flera strykningar.

4.4 Yttre omständigheter

Var och när planeras projektet att genomföras? Det finns flera faktorer som kan påverkas av yttre omständigheter.

4.4.1 Tid för acklimatiserng vid olika årstider

Det är viktigt att utrymmen som ska målas får tid att acklimatiseras till det klimat man kan förväntas att ytorna ska befinna sig i när utrymmena tas ibruk.

4.4.2 Hur mycket utrymme behövs för material

Vid förvaring av material under byggproduktion ska utrymme tillgodoses så att material kan lagras enligt materialleverantörens anvisning.
Utrymmet ska vara i närheten av arbetsplatsen för att minimera transporttid. Det är också viktigt att utrymmet har goda förutsättningar för att utlämna risk för inbrott och skadegörelse.