Vid slutbesiktning och granskning av ett byggprojekt måste bedömningen göras utifrån vilken Q-klass som angavs i byggbeskrivningen.

9.1 Generellt om Q-klasser

Syfte: Både föreskrivning och utförande underlättas genom att endast ha några få koder.

Ansvar: Projektören.

9.1.1 Kunskap om skillnaderna

Att vid slutbesiktning subjektivt bedöma slutligt resultat är ej acceptabelt. Vid slutbesiktning ska vid bedömning tas hänsyn om vilken Q-klass beställaren har köpt enligt kontrakt.

9.2 Viktigt för byggnation

Stomme, regelverk och väggskivor ska projekteras enligt materialleverantörens rekommendationer.

9.2.1 PBL samt Q-klass styr materialval

Vid materialval ska hänsyn tas till PBL exempelvis brandklassning, hållfasthet, våtrumskrav mm. För slutlig kvalitet för finish och hållbarhet under ansvarstiden styr Q-klassningen materialvalet. Detta är ett gemensamt ansvar allt från materialleverantören, beställare, projektansvarig och entreprenören.

9.2.2 Träskivor i väggar, Qv4

Träskivorna ska monteras mellan reglarna med hjälp av kortlingsbeslag. Detta för att isolera träskivans naturliga rörelse från väggens övriga konstruktion.
Med denna typ av montering och två gipsskivor på vardera sida kan Qv4 uppnås.

9.2.2.1 Träskivor i väggar, Qv3

Om träskivorna monteras i stålplåtsreglarna finns alltid risk att buktiga väggar och sprickbildning kan uppstå. För att minska riskerna monteras träskivorna i reglarna på samma sätt som vid dubbla gipsskivor, men träskivorna måste monteras med 5 mm mellanrum. Gipsskivorna ska också monteras i regelstommen.

9.2.3 Minimalt fogsprång

Fogsprång max 0,8 mm vid högsta klass, Qv4 och Qt4
samt max 2,0 mm vid Qv3 och Qt3.

9.3 Spackling

Vid spackling av skivmaterial måste man känna till ställda krav. Val av Q-klass ska alltid framgå i byggbeskrivningen. Detta även om entreprenaden är enligt ABT 06.

9.3.1 Bredspackling

Vid krav om bredspackling ska spacklingen utföras så att ”bullar” över skarvar ej blir synliga. Detta är att ta hänsyn till vid påföring av spackelmassan där man applicerar mängden spackelmassa mer på ytor som ej är spacklade tidigare.

9.4 Målning

I byggbeskrivningen ska beställda Q-klasser stå angivet. Detta även om entreprenadformen är ABT 06.

9.4.1 Antal strykningar

I vissa fall kan antal strykningar behöva kompletteras. Detta kan vara vid val av färger med högre glanstal eller kraftig kulör. Vid val av Q-klass kan man aldrig dra bort någon strykning, endast eventuellt lägga till, för att uppnå beställd Q-klass.

9.4.2 Brandklassade ytskikt

Vid totalentreprenad (ABT/ABT-u) är entreprenören skyldig att ta reda på vad som gäller beträffande brandklassning av konstruktion och ytskikt.
Vid utförandeentreprenad (AB/AB-u) visar byggbeskrivningen om ytskikten har krav på brandklass.
Observera underrättelseskyldigheten i både AB och ABT kap. 2 utförande.

9.5 Beskrivning Q-klasser

1) Med understödda kortkanter

2) 1:a lag monteras längs reglarna och 2:a lag tvärs reglarna

3) Vid tvärmontage

4) Vid längsmontage

5) Fogar med skurna och fasade kanter ska före spackling grundas med patentfärg för att förhindra inträngning av fukt samt kantresning

6) Stålreglar för fibergips ska ha godstjocklek 0,6 mm