SPACKLING | SPACKLING – YBG

6. SPACKLING

Avsyning innan start är extra viktigt när vi kommer till arbetsmomentet spackling. Granska ytorna och om det finns brister så måste detta anmälas till beställaren av målerientreprenaden, innan spackling påbörjas.

6.1 Förutsättningar och krav på underlag

En perfekt och skickligt utförd ytbehandling kan inte kompensera ett bristfälligt utfört montage av gipsbaserade skivor. För ett gott slutresultat måste alltså höga krav ställas på underlaget. De toleranser som rekommenderas av YBG får ej överskridas.

6.2 Klimatförhållanden

Arbetsplatsens temperatur och luftfuktighet är av största vikt för torktider och resultatet på ditt jobb.
Tidsplaneringen måste göras så att den medger torktider med hänsyn till arbetsplatsens klimat. Därför bör alltid ett grundkrav vara att fullgod torkning hinner ske till nästföljande dag. Fukt och kyla är ofta orsak till glansskillnader och bristande hållfasthet vid den slutliga målningen. Idealiskt rumsklimat för spackling är 15-20°C, relativ luftfuktighet 38-45% och normal luftväxling.
Spackla aldrig vid lägre temperatur än +10°C. Detta gäller ju även ytan som ska behandlas. Den relativa luftfuktigheten (RF) bör inte vara högre än 60%.

Denna tabell vill i första hand visa sambandet mellan temperatur och luftfuktighet samt hur lång tid som spackelskiktet fortfarande innehåller en betydande mängd fuktighet. Dock är den tillräckligt hård och slipbar tidigare.

Det är viktigt att alltid mäta och dokumentera klimatet i din egenkontroll.
Färgdistributörerna erbjuder bra utrustning för denna mätning.

6.3 Spacklingens utförande

Skarvremsa är obligatoriskt vid spackling av samtliga skivskarvar, det gäller även vid uppsättning av armeringsduk och glasfiberväv. Detta för att inte behöva anpassa väggbeklädnadens skarvar mot skivskarvarna.

Endast vid raka fibergipsskarvar som har limmats, är skarvremsa inte obligatoriskt.

6.3.1 Första spacklingen på fog med försänkt kant

Skarvspackling utförs så att hela försänkningen fylls ut. För bästa vidhäftning mellan remsan och spackelskiktet är det nödvändigt att spacklet läggs mellan 1 och 1,5 mm tjockt. Omedelbart därefter läggs skarvremsan i det våta spacklet och trycks fast genom att spackelverktyget dras längs med skarven så att remsan blir tunt överspacklad men fortfarande synlig. Denna behandling ska inte förväxlas med en ytterligare spackling vått i vått.

Det kan finnas undantag till denna regel. Det är viktigt att vid dessa spacklingar följa tillverkarens instruktioner.
Tryck så hårt att eventuell luft bakom remsan pressas bort men utan att spackelskiktets tjocklek blir under 1 mm.

Pappersremsan ska ej fuktas eller på annat sätt prepareras före monteringen.
Efter fullständig torkning, kan andra spacklingen göras (se tabellen 6.2).

Fibergipsskivor med försänkta kanter finns även med ett större djup som ger tjockare spackelskikt och då blir torktiderna längre, minst 48 timmar.

6.3.2 Första spacklingen på fog med fasad kant

Vid klass Qv4 ska fasningen grundas före spackling. Detta för att förhindra fuktinträngning som i sin tur kan ge upphov till en upphöjd kant längs fogen.

Vid fasade fogar på gipsskivor med avskurna kanter utförs första spacklingen så att fasen fylls ut helt. Efter tork och avslipning sätts remsan i ett vävlim, inte våtrumslim.
Undvik att få lim på remsans ovansida.

6.3.3 Efterföljande spacklingar

Först görs en lätt avslipning, vanligtvis med stålspackel. Därefter påförs andra skiktet spackel så tjockt att första skiktets insjunkning fylls. Spacklingens bredd ökas nu till ca 250 mm. Detta är viktigt för att den så kallade ”valken” ska spacklas ut.
Den tredje spacklingen utförs på samma sätt, varvid skarvspacklingens bredd ökas med ytterligare ca 100 mm.

6.3.4 Bredspackling

Vid målning under krävande förhållanden som släpljus, högglansfärger och mörka kulörer är det nödvändigt att bredspackla ytan för att förväntat resultat ska erhållas Klass Qv4. Erfarenheten har visat att bredspackling är den enda behandling som effektivt kan jämna ut olika struktur och sug i underlaget och dölja skarvspacklingen.

6.3.5 Spackling av vägg- och takvinkel

Väggvinkel tätspacklas och får torka. Efter en lätt avslipning monteras pappersremsa i vävlim. Remsan är förberedd för att vikas och anpassas till olika vinklar.
Alternativt används hörnprofiler förstärkta med metall eller plast.
Där gipsvägg ansluter mot betong ska remsan monteras stumt mot betongen. Den spricka som kan uppstå blir då hårfin, rak och mindre synlig.

Det finns hörnprofiler som monteras i spackel eller som är förlimmade. Dessa typer av remsor ger ett mycket gott skydd emot sprickbildning och ger även en stabil och rak vinkel.
Vid montering av hörnprofiler är det mycket viktigt att följa tillverkarens rekommendationer gällande spackel och torktider.

6.3.6 Spackling av vägghörn

Vägghörn förstärks och riktas bäst med plast- eller pappers-klädda hörnprofiler förstärkta med metall eller plast. Det finns hörnprofiler som monteras i spackel eller som är förlimmade. Hörnprofiler finns som färdigvikt för ytterhörn, men också på rulle för en mer flexibel användning i olika vinklar.
Vid montering av hörnprofiler är det mycket viktigt att följa tillverkarens rekommendationer gällande spackel och torktider.

 

 

6.4 Efterbehandling av spacklad yta

Säkerställ att spacklet är genomtorrt innan slipning på-börjas. Se torktidstabellen 6.2.
Ett väl utfört spacklingsarbete minimerar slipningen. Tänk på att använda skyddsutrustning vid slipning.

6.4.1 Slipning

Maskinell slipning med dammsugning rekommenderas av både arbetsmiljöskäl och produktivitetsskäl. Den ergonomiska fördelen är hög, även vid slipning i tak. Att med dammsugare även få en ren yta och ett rent arbetsställe är hälsobefrämjande och rationellt.
Maskinell slipning passar även vid mindre objekt.

Anpassa hastighet och val av slippapper efter hur lättslipat spacklet är. Undvik grövre papper än 120 då detta kan innebära slipskador på spackel och på gipsskivans ytskikt. För hög fart och grova slippapper kan innebära att dammsugaren inte hinner suga upp allt damm vilket försämrar
arbetsmiljön och även lämnar en dammig yta kvar vilket kan innebära risk för dålig vidhäftning på efterföljande behandling.

Vid manuell slipning så bör slipklossen ha en så stor anläggningsyta som möjligt och ha ett ledat handtag för förlängningsskaft.
Använd gärna ett förlängningsskaft med handstopper av ergonomiska skäl. Tänk på att använda skyddsutrustning vid slipning.

6.4.2 Avdamning

Det är mycket viktigt att den slipade ytan dammas av noggrant innan tapetsering eller målning sker. Att slarva med avdamning ger direkt sämre vidhäftning för tapet eller färg.

6.4.3 Toleranser

Här nämns toleranser för buktighet:

Ytskikt på väggar +/- 2 mm på 0,25 m.
+/- 5 mm på 2,0 m.

Samma som för BYGG, se 5.3.10

AllEscortAllEscortAllEscort